Välkommen till ett nytt nummer av Pedagogisk forskning i Sverige. I detta nummer, som kan läsas här, får du ta del av sju spännande bidrag, som på olika sätt adresserar frågor relaterade till utveckling av begrepp, teorier och praktiker inom det pedagogiska kunskapsområdet.
Anna Öhman undersöker i sin artikel Gymnasieelevers erfarenheter av särskilt stöd – berättelser om utanförskap och tillhörighet med hjälp av en narrativ ansats och i förhållande till ett makt- och identitetsperspektiv, vilken betydelse skolans stödinsatser har för eleverna. Undersökningen pekar bland annat på vikten av en pedagogik som är både, relationell och kunskapsutvecklande och bidrar med en konceptualisering utifrån begreppen tillhörighet och tillblivelse.
I artikeln Lärares förståelse av engagemang i hybrid, fjärr- och distansundervisning undersöker Nina Bergdahl genom en mixed methods ansats utvecklingen av lärares initiala och fördjupade förståelse av elevers engagemang och dis-engagemang i digitala lärmiljöer. Studiens slutsats är att ett professionellt språk är en förutsättning för kollegial dialog, vilken behövs för att nå en ökad förståelse kring elevers faktiska engagemang i, eller disengagemang från, lärande, så att dessa insikter kan informera utvecklingen av lektionsdesign och den egna praktiken.
I Jonas Aspelins artikel Lärares relationskompetens i växelspelet mellan ’Mig’ och ’Jag’: Begreppsdiskussion med stöd i G.H. Meads teori utvecklas hur begreppet lärares relationskompetens kan förstås genom G.H. Meads teoretiska begrepp Mig och Jag. Baserad på interventionsstudier om lärarstudenters uppfattningar om relationskompetens presenteras sedan dels fyra perspektiv på hur relationskompetens kan förstås, dels teoretiska och praktisk-pedagogiska implikationer av studiens slutsatser.
Mattias Gradén och Sara Irisdotter Aldenmyr undersöker i sin artikel Praktikutvecklande samtal på vetenskaplig grund hur lärare läser och tolkar befintlig forskning. Artikeln bidrar med fördjupad kunskap om mötet mellan lärares praktik och olika typer av innehåll i vetenskapliga texter. Det visar sig bland annat att studiens deltagare tog fasta på texternas framskrivna resultat och lät dessa berika deras eget professionsspråk.
I artikeln med titeln Att höra till eller inte? Föränderliga kapital, positioneringar och tillhörigheter från grundskola till högskola studeras en ung kvinnas tal om att i skolsammanhang positioneras och positionera sig själv som avvikande, den andre, den invandrade, i relation till majoritetsgruppen – det svenska. Den longitudinella etnografiska undersökningen visar med hjälp av begreppen kapital och hybriditet, hur tillhörighet och utanförskap kan förstås och få mening på olika sätt under olika perioder i livet och hur de är kopplade till olika sammanhang.
Anna Wallin belyser i artikeln Att matematik-a: När materialiteter samhandlar fenomenet matematik i fritidshemmet. Med hjälp av deltagande observationer och utifrån agentisk realism och ett kulturhistoriskt perspektiv undersöks hur matematik samskapas i fritidshemmets praktik i möte med mänskliga och ickemänskliga materialiteter. Studiens resultat synliggör en variant av mate-matik, vilken benämns som matematik-a, som kan liknas med att lek-a, att skapa tillsammans och ”bli till” med materiellt-diskursive praktiker.
Numret avslutas med en debattartikel av Glenn Hultman på temat Lärares kompetensutveckling – behöver vi tänka nytt?.
Vi önskar en trevlig läsning!
/Redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige