Välkommen till ett nytt dubbelnummer av Pedagogisk forskning i Sverige som kan läsas här. I det här numret får du ta del av forskning kring skolans och fritidshemmets undervisning i relation till frågor om styrning och kunskapsinnehåll. Utöver detta behandlas även frågor om lämplighetsprövning av lärarstudenter vid antagning och om det framväxande hälsosamhällets plats i den pedagogiska forskningen.
Daniel Sundberg undersöker i sin artikel Den undervisade läroplanen – En studie av läroplansmönster i hög- respektive lågpresterande klassrum, årskurs 8 vilka läroplansversioner som erbjuds i undervisningen i några olika skolkontexter. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöks med hjälp av begreppet koherens samstämmigheten mellan mål, innehåll och kunskapskrav i skolans undervisning.
I sin artikel Hälsosamhället i pedagogisk forskning. En explorativ kartläggning av svenska doktorsavhandlingar i ämnet pedagogik mellan 2005–2019 undersöker Erika Björklund i vilken utsträckning aspekter kopplade till ett framväxande hälsosamhälle framträder i svenska pedagogisk forskning. Studien visar att området är svagt representerat och att forskning kring hälsofrämjande verksamhet sällan berörs.
Robert Walldén riktar i sin artikel Diskursöverbyggande perspektiv på återkopplande skrivsamtal i årskurs 3 fokus mot skrivundervisningen i de tidiga åren och användandet av återkopplande samtal under klassrumsarbetet med rådgivande brev. Artikeln avser att bidra till en mer nyanserad förståelse av skrivundervisningen under de tidiga åren och att bidra med en analytisk lins som kan användas för att synliggöra interaktion vid skrivdidaktiska moment.
I artikeln Förskjutningar i innehåll i SFO/Fritidshem i Skandinavien – mellan den nordiska modellens och konkurrensstatens logik undersöker Carin Falkner, Ann Ludvigsson, Maria Öksnes, Agneta Knutas och Björg Kjaer vilket innehåll som SFO/fritidshem tillskrivs i de skandinaviska ländernas styrdokument. Deras läsning visar att SFO/fritidshemmet har kommit att få ett dubbelt uppdrag med ibland motstridiga uppgifter, dels ett lekorienterat uppdrag, dels ett lärandeuppdrag mot uppsatta mål vilka inte alltid går hand i hand.
Lena Sjöberg avslutar sektionen vetenskapliga artiklar med ett bidrag på temat Att vara lämpad eller olämpad till en arbetsintegrerad lärarutbildning – policydiskurser om lärarkompetenser vid antagning och anställning av blivande lärarstudenter där hon studerar en urvals- och antagningspraktik i relation till en arbetsintegrerad lärarutbildning. Resultatet visar på en stor samstämmighet vad gäller den diskursiva konstruktionen av lämplig lärarkompetens.
I det efterföljande avsnittet presenteras debattartiklar på temat ”Pedagogisk forskning – relevant för vem och för vad?”.
Numret avslutas med Bert Måralds recension av Johan Samuelssons bok Läroverken och progressivismen. Perspektiv på historieundervisningens praktik och policy 1920–1950.
Vi önskar er en inspirerande och tankeväckande läsning!
/Redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige