Pedagogisk Forskning i Sverige bjuder under år 2022 in till en nationell debatt för att diskutera framtidens pedagogiska forskning. Vilka är utmaningarna för utbildning, skola och lärande och vilka bidrag kan den pedagogiska forskningen ge? Hur formeras och organiseras kunskapsområdet givet olika förväntningar i samhället?
Det pedagogiska kunskapsområdet har de senaste decennierna vuxit, differentierats och förgrenats i nya riktningar. Det politiska trycket på nyttiga kunskaper har förstärkts. Evidensrörelsen har drivit en ”relevanskod” med fokus på pedagogiska kunskaper som kan omsättas av pedagogiskt yrkesverksamma och som har bevisad effekt. Kognitionsforskning och neurovetenskap är nya kunskapsområden som bidragit härtill (se till exempel Aronsson & Lenz Taguchi, 2018). Detta har också väckt kritik, nämligen om de besvarar pedagogiska frågor (Biesta, 2011).
Samtidigt har den etablerade pedagogiska forskningen fått kritik för att inte vara relevant för de pedagogiska professionerna. Trycket på praktiknära forskning har ökat fokus på empirisk anknytning och frågor sprungna ur praktiken. Den etablerade pedagogiska forskningen har av kritiker ansetts som alltför teoretisk och långt ifrån praktikens frågor.
Produktionen av pedagogisk kunskap har det senaste decenniet förskjutits från grundläggande teoretiska traditioner, exempelvis pedagogisk filosofi, bildnings-centrerad didaktik och läroplansteori – en slags grundforskning –mot tillämpad tvärvetenskaplig forskning, inte minst i relation till våra lärar-utbildningar.
Idag organiseras det pedagogiska kunskapsområdet vid landets lärosäten på högst olika sätt, med olika beteckningar som pedagogik, pedagogiskt arbete, didaktik, utbildningsvetenskap, tillämpad utbildningsvetenskap et cetera. Inte minst som svar på lokala förväntningar att nå vetenskaplig legitimitet och samtidigt fungera som en relevant professionsbas (professionell legitimitet) som förser med nyttiga kunskaper för yrkesutövning.
Sammantaget bidrar förändringarna till att det finns anledning att ställa frågor om vilken roll och vilka syften pedagogisk forskning kan spela framgent. Vilka vägval bör beaktas i kunskapsområdets utveckling? Det finns anledning att ställa frågor om var den pedagogiska forskningen egentligen befinner sig och hur kunskaper om utbildning och bildning, skola, undervisning och lärande ska organiseras och utvecklas.
Debatt2022 följer upp debatt2020 om praktiknära forskning, där formeringen av ett nytt framväxande paradigm diskuterats. I olika utredningar förslås lärosäten, regeringen och skolhuvudmännen samverka för att förbättra skolans vetenskapliga grund. SWERA-konferensen 2021 aktualiserade också frågan om hur kunskapsområdets yttre och inre gränsarbete kan förstås i en tid av stora förändringar (se även Fritzell, 2021).
Ett antal ledande företrädare har fått en särskild inbjudan till att medverka i årets debatt, men alla intresserade har möjlighet att delta och att skicka in ett debattinlägg under 2022. Redaktionen förbehåller sig rätten att göra ett urval och fördelning av inlägg över fyra nummer av Pedagogisk Forskning i Sverige under 2022. För mer info och utformning av debattinläggen, vänligen se: https://open.lnu.se/index.php/PFS/information/authors
Vi hoppas på en rik akademisk debatt, där många röster, perspektiv och uppfattningar få brytas och nya insikter ta form. Välkommen att delta!
/Redaktionen för Pedagogisk Forskning i Sverige