I detta temanummer riktas intresset mot det omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som under de senaste åren skett inom ramen för den statliga satsningen Samverkan för bästa skola (SBS). Satsningen syftar till att höja kunskapsresultaten i skolan samt öka likvärdigheten inom och mellan landets skolor. Temanumret, som kan läsas här, innehåller fyra artiklar som på olika sätt analyserar och problematiserar SBS och dess konsekvenser för såväl forskning som praktik utifrån olika perspektiv.
I den första artikeln av Carl-Henrik Adolfsson och Jan Håkansson Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola analyseras samspelet mellan den statliga och kommunala nivån utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv i samband med involverade skolors kvalitetsutvecklingsarbete. Malin Kronqvist Håård analyserar i sin artikel Styrning genom samverkan? En textanalys av dominerande diskurser i en statlig skolförbättringssatsning hur SBS konstrueras diskursivt och hur dessa diskurser ramar in vad som blir möjligt att tänka, säga och göra i SBS-sammanhanget. Vidare så för Ulf Blossing i sin artikel Förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller en professionellt lärande gemenskapskultur en diskussion om riskerna med en alltför funktionalistisk strukturering av Skolverkets grundmaterial för nulägesanalys och hur brister hos huvudmän och skolor kan medföra att materialet inte når sina syften. I den sista artikeln av Mats Lundgren, Eva-Lena Embretsen, Ulf Nytell och Stefan Weinholz Transformering av en masterplan till åtgärdsplaner i svenska skolor – En kvalitativ explorativ fallstudie av Samverkan för Bästa skola (SBS) undersöks avslutningsvis vad som händer i processen när de nationella direktiven ska omsättas i konkret handling på skolnivå och hur detta kommer till uttryck i och genom skolors problembeskrivningar och inblandade aktörers meningsskapande.
Numret avslutas med två reflekterande texter av Tine S Prøitz och Pia Skott som bjudits in särskilt av redaktionen för att kommentera och ge sin syn på temanumrets innehåll och principiella frågor. Temanumrets artiklar och avslutande kommentarer bildar tillsammans en teoretiskt och empiriskt välinformerad diskussion kring skolförbättringsarbete i allmänhet och Samverkan för bästa skola i synnerhet som vi hoppas ska ge stimulerande läsning och bidra till fortsatt diskussion.
Redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige