Detta dubbelnummer innehåller hela sex artiklar och flera nya bidrag till debatten om praktiknära forskning som kan läsas här. Flera av artiklarna i numret berör på något sätt pedagogikens diskursiva aspekter och hur dessa uttrycks och villkorar pedagogisk praktik och forskning. I bidraget ”Suggestopedi som språkdidaktiskt verktyg i vuxenutbildning – en kritisk textanalys” av Anita Norlund diskuteras hur problem och lösningar kring vuxna med utomeuropeisk språkbakgrund konstrueras diskursivt. Det följs upp med bidraget ”Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet” av Jenny Rosén, Boglárka Straszer och Åsa Wedin som studerar hur studiehandledning på modersmålet kan förstås som en utmanande språklig praktik i mellanrummet mellan två språk, kulturer och livsåskådningar. Skribenterna pekar på behovet av att studiehandledarna ges ett tydligare aktörskap i denna språkliga praktik som ett led i att stärka likvärdighet och social rättvisa i grundskolan. I artikeln ”Subtil exkludering – Exkludering av högpresterande elever med utländsk bakgrund i en innerstadsskola” diskuterar Layal Kasselias Wiltgren hur högpresterande elever med utländsk bakgrund, och som utåt sett betraktas som inkluderade i det svenska samhället, upplever en subtil och outtalad exkludering i form av mikroaggressioner. Författaren sätter på så sätt fingret på skolans outtalade språk och signaler, som de visar på i sin text ofta känns mer än det hörs. I artikeln ”Fjärrundervisning – en central del i skolans digitalisering” av Jörgen From, Fanny Pettersson och Gerd Pettersson riktas fokus istället mot skolans digitala språk och den plats som fjärrundervisningen har haft, och har, i skolan, och dess betydelse den har för skolans digitalisering i stort. I artikeln ”Den tacksamma leken – Legitimering av fritidshemsverksamhet genom utbildningspolitik och forskning” av Linnéa Holmberg och Eva Kane riktas det språkliga fokuset mot hur talet om lek i fritidshemmet fungerar som en diskursiv universallösning för att legitimera dess plats i utbildningssystemet. Numret avslutas med en forskningsöversikt om ”Elevassistenter i skolan” där Henrik Lindqvist, Rickard Östergren och Lotta Holme gör en tematisk analys över vilka roller som elevassisterna har i skolans verksamhet. Resultatet visar att de ofta får rollen att stötta elever med särskilda behov, något som författarna ställer sig tveksamma till.
Sammantaget en bred palett av bidrag som vi hoppas ska stimulera dig som läsare till både tanke och handling.
Vi önskar en trevlig läsning!
Redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige