Välkommen till ett nytt nummer av Pedagogisk forskning i Sverige som kan läsas här. I det här numret får du ta del av forskning och debatt som speglar mångfalden och dynamiken inom det pedagogiska kunskapsområdet. Texterna behandlar, utifrån olika perspektiv och i relation till olika delar av utbildningsområdet, frågor om vad det kan innebära att leda och lära i pedagogisk verksamhet.
Ninni Wahlström undersöker i sin artikel Medborgarna och skolan efter trettio år med valfrihet: maktutredningens medborgarundersökning i 2020 års version medborgares och vårdnadshavares relation till skolan som samhällsinstitution. I sin studie ställer hon på nytt de frågor som ställdes i den medborgarundersökning som maktutredningen hänvisade till i den rapport som kom ut år 1989 för att se om och hur medborgares (vårdnadshavares) syn på möjligheten att påverka skolan förändrats.
I sin artikel Att leda med omsorg: fyra handledningsmetaforer i aktionsforskning problematiserar Ulrika Bergmark, Ann-Charlotte Dahlbäck, Anna-Karin Hagström och Sara Viklund handledning och handledarroller i aktionsforskningsprojekt med hjälp av fyra olika handledningsmetaforer som de ser framträda i sitt material.
I artikeln Lärare för andra? Aktörskap, kompetens och yrkesroller på språkintroduktionsprogrammet riktar Åsa Wedin och Jenny Rosén intresset mot villkor för en likvärdig utbildning på Språkintroduktionsprogrammet med särskilt fokus på rektorers och lärares aktörskap, kompetens och yrkesroller.
Ann-Katrin Perselli och Björn Haglund undersöker i sin artikel Barns perspektiv och barnperspektiv: en analys av utgångspunkter för fritidshemmets undervisning hur barns perspektiv kommer till uttryck i fritidshemslärares skriftliga beskrivningar av sin undervisning utifrån en fenomenologisk och barndomssociologisk ansats.
I artikeln ”Nu läser vi grodans dagbok”. Läs- och skrivutvecklande praktiker i naturvetenskapsundervisning i förskoleklass undersöker Tarja Alatalo och Annie-Maj Johansson läs- och skrivutvecklande undervisning i sin studie av meningsskapande i naturvetenskap i en förskoleklass.
I den sista vetenskapligt granskade artikeln Undervisning i dans i förskolan – en rörlig verksamhet undersöker Anna Lindqvist och Märtha Pastorek Gripson förskollärares erfarenheter av och reflektioner kring undervisning i dans.
I det efterföljande avsnittet presenteras fyra debattartiklar varav två är inom ramen för redaktionens initiativ Debatt 2022: Pedagogisk forskning – relevant för vem och för vad?
Numret avslutas med en essä av Sven Persson, Helena Ackesjö och Lina Lago med titeln Skolarisering och mantrat om tidiga insatser i utbildningen där de problematiserar vad de talar om som skolariseringens konsekvenser med exempel från den svenska förskoleklassen.
Med detta önskar vi en riktigt skön och inspirerande sommarläsning!
/Redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige