Välkommen till ett nytt dubbelnummer av Pedagogisk forskning i Sverige som kan läsas här! Det här numret handlar om pedagogisk forskning för, med och om lärare och förskollärare, ett tema som belyses genom sju artiklar och en essä:
Karin Stolpe undersöker i sin artikel Forskningslitteracitet i praktiken: lärares motiv till att läsa och använda forskning hur forskningslitteracitet kommer till ut-tryck i intervjuer med erfarna lärare när de berättar hur de tar del av och an-vänder forskning i relation till sin undervisning.
Nästa artikel med titeln Den praktiknära forskningens bidrag till läraryrkets kunskapsbas – en analys av kunskapsprodukter från kollaborativ didaktisk forskning är skriven av Per Anderhag, Maria Andrée, Sebastian Björnhammer och Camilla Gåfvels. I studien undersöks vilka slags kunskapsprodukter som genereras i didaktisk undervisningsutvecklande forskning där lärare och forskare arbetar tillsammans. Det utvecklas en typologi över vilka olika slags kunskaper som praktiknära forskning kan bidra med när det gäller att utveckla lärar-professionens kunskapsbas.
I artikeln Diskurser om kunskap i relation till språkintroduktionselever av Erika Bomström Aho riktas ljuset mot diskurser om språkintroduktionselever och deras kunskap, mer specifikt diskurser som framträder i intervjuer med lärare som undervisar på Språkintroduktionsprogrammet i olika gymnasieskolor.
Klara Dolk undersöker i sin artikel Att hantera tiggeri som samhällsfenomen i förskolan − pedagogiska och etiska svårigheter kring ett känsligt och kontroversiellt ämne pedagogers erfarenheter av och tankar om att hantera tiggeri som samhälls-fenomen tillsammans med barn i förskolan. Genom analyser av fokusgrupper bidrar artikeln med kunskap om hur tiggeri som ett känsligt och kon-troversiellt ämne behandlas i förskolan.
Nästa artikel har titeln Flerspråkighet som villkorad resurs – en studie om hur mellanstadielärare talar om flerspråkande i skolarbete. I ett samverkansprojekt mellan universitet och skola undersökte Jenny Uddling, Sofia Svensson, Päivi Juvonen och Ewa Bergh Nestlog hur två mellanstadielärare i intervjuer talar om flerspråkande i skolarbetet före och efter en intervention vars syfte har varit att ge stöd till lärare att i större utsträckning tillvarata flerspråkiga resurser i skolarbetet.
I artikeln Lärarutbildningsforskning i Sverige och Internationellt: Om konversationer och nätverkande genom vetenskaplig publicering av Sverker Lindblad, Katarina Samuelsson och Gustaf Nelhans presenteras en övergripande bibliometrisk utforskning och analys av konversationer inom lärarutbildningsforskning och hur denna komplexa verksamhet organiserar sig i form av forskningsproblem, kunskapsintressen och intellektuella traditioner.
I numrets sista artikel Lärande för inkludering i arbetsliv och samhälle. Om sociala insatser riktade till utsatta EU-migranter i Sverige undersöker Viktor Vesterberg med hjälp av intervjuer hur professionella inom EU-finansierade insatser riktade till utsatta EU-migranter i Sverige arbetar med att främja lärande för social inkludering för målgruppen.
Numret avslutas med en essä av Marcus Samuelsson och Mats Ekholm på temat Elevsynpunkter som grund för lärares kompetensutveckling.
Vi önskar er trevlig läsning och en fin och avkopplande sommarledighet!
/Redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige