Välkomna till årets sista nummer av Pedagogisk forskning i Sverige som kan läsas här! I detta nummer belyser ett antal bidrag på olika sätt, utifrån olika perspektiv och i förhållande till olika pedagogiska verksamheter och aktörsgrupper hur vi kan förstå mångfaldens skola, förskola och fritidshem, dess möjligheter men även dess utmaningar.
Linda Palla undersöker i sin artikel När barn blir till belastning och problem i förskola: Om behov av särskilt stöd och resurser i ett pressat läge, hur barn i behov av särskilt stöd diskursivt konstrueras och kategoriseras i förskollärares utsagor på förskoleupprorets hemsida under hashtaggen #pressatläge. I artikeln Bedömningar för anpassning i tidig läsundervisning: Lärares erfarenheter av att utveckla elevers avkodningsförmåga av Ulrika Andersson och Håkan Löfgren studeras förskoleklasslärares och lågstadielärares berättelser om sitt arbete med att använda bedömningsinformation för att göra anpassningar i tidig läsundervisning i relation till olika elevers förutsättningar och behov. Stefan Lunds artikel Styrd skolintegration för ökad likvärdighet och social sammanhållning belyser hur en kommun genom skolomorganisation och bussning av elever i sin F-6 verksamhet söker hantera skolsegregationens negativa effekter och hur kommunala policyaktörers narrativ om styrd skolintegration kan förstås i detta sammanhang. I artikeln Kulturakuten som en praktikgemenskap kring barnlitteratur: ”Här kommer vi rakt in tillsammans!” studerar Catarina Schmidt utifrån en fallstudie av en läsfrämjande insats på ett fritidshem, vilka epistemologiska antaganden kring läsning som ligger till grund för insatsen och hur man kan förstå de praktikgemenskaper kring barnlitteratur och läsning som barn med olika förutsättningar och behov möter och involveras i. I Catarina Economous artikel Skönlitteratur i skolämnet svenska som andraspråk – lärar- och elevperspektiv på urval fokuseras lärares motiveringar för att välja vissa skönlitterära texter i ämnet Svenska som andraspråk i gymnasieskolan, hur eleverna uppfattar dessa val samt förutsättningarnas och villkorens betydelse för olika elevgruppers utveckling. I en essä på temat Lärarskap- en essä om vad det innebär att vara lärare ägnar sig Peter Lilja och Johan Dahlbeck åt en filosofisk undersökning av undervisningsbegreppet och den pedagogiska relationens olika roller, där författarna föreslår begreppet lärarskap för att förstå lärares liv och arbete. Vidare innehåller numret även en utlysningstext med vilken redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige vill bjuda in till en debatt om ”Pedagogisk forskning – relevant för vem och för vad?” som kommer att äga rum under hela 2022.
Med detta nummer vill vi önska alla våra läsare en God Jul och ett Gott Nytt År!
/Redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige