I detta temanummer, som kan läsas här, riktas intresset mot berättelser i pedagogisk forskning. Temanumret består av sex artiklar, som på olika sätt belyser hur vi kan förstå och studera berättelser och berättande i forskning inom det pedagogiska kunskapsområdet.
I den första artikeln Berättelser i pedagogisk forskning ger Marie Karlsson, gästredaktör för temanumret, en generell introduktion till berättelseforskningen och dess relevans för det pedagogiska kunskapsområdet. Med utgångspunkt i temanumrets artiklar, diskuteras i den avslutande delen relationen mellan berättelser och erfarenhet samt mellan berättande och identitet. Johanna Svahn och Stina Hallsén synliggör i sin artikel Organisationsidentiteter som en form av legitimitetsanspråk: Narrativ positionering bland privata aktörer på den svenska läxhjälpsmarknaden baserad på intervjudata med representanter för två olika privata läxhjälpsföretag, hur olika positionerings- och kategoriseringspraktiker sätts i arbete i deras berättelse om sin organisation och hur detta resulterar i en vid repertoar av identitetframträdanden. Utifrån en livsberättelseansats visar Stig-Börje Asplund i sin artikel Att skolas till en läsare – om den svenska skolans läsundervisning under 1990- och 2000-talet genom en ung arbetarmans berättelser hur framväxandet av en ung mans läsarhistoria är ett resultat av ett komplext samspel mellan erfarenheter och minnen av skolans läsundervisning och de erfarenheter som gjorts utanför denna kontext över tid. Birgitta Ljung Egelands artikel med titeln Emotionella positioneringar i elevers berättelser om ämnet modersmål belyser modersmålselevers erfarenheter om skolämnet modersmål, genom att studera elevers emotionella positioneringar i berättande och berättelser om sina relationer till språk. I nästa artikel Betyg och prestationsemotioner – en bullrig tystnad i berättelser om en elev i årskurs fyra analyserar Håkan Löfgren rektors, speciallärares, lärares och elevers berättelser om en elevs erfarenheter av försöksverksamheten med betyg i årskurs fyra. Artikeln visar hur denna betygsreform kan få konkreta konsekvenser för elever med behov av särskilt stöd i ett skolsystem där det är fritt att välja skola. I temanumrets sista artikel Förkroppsligad pedagogisk takt vid lärares spontana berättande av Ola Henricsson studeras ur ett fenomenologiskt perspektiv, med fokus på den levda kroppens betydelse, en video-inspelning av en lärares spontana berättande i helklass och vilka didaktiska innebörder det kan ha.
I sin helhet bidrar temanumrets artiklar sammanfattningsvis till en fördjupad förståelse av berättelseforskningens karaktär och relevans inom det pedagogiska kunskapsområdet, som vi hoppas ska ge en stimulerande läsning.
Redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige