Välkommen till ett nytt dubbelnummer av Pedagogisk forskning i Sverige som kan läsas här. Det här numret innehåller sju vetenskapliga artiklar som på olika sätt problematiserar utvecklingen av pedagogiska praktiker och professioner. Numret avslutas med två notater. Den första författad av tidskriftens avgående redaktion vid Linnéuniversitetet Daniel Sundberg, Andreas Nordin och Bettina Vogt och den andra av dess tillträdande redaktion vid Malmö universitet Anna Jobér och Jakob Billmayer.
Thom Axelsson problematiserar i sin artikel AI som specialpedagogens bästa vän? – Skolans digitalisering, AI och lärarrollen skolans digitalisering och införandet av AI-teknik inom det specialpedagogiska fältet. Resultatet visar på en ökad osäkerhet hos den specialpedagogiska professionen om vem som styr denna utveckling och vad den innebär för den egna praktiken.
I sin artikel En social samvaro för alla? Om betydelsen av omsorg, respekt och solidaritet i skolor präglade av mångfald undersöker Emma Arneback och Jan Jämte hur förekomst av eller brist på omsorg, respekt och solidaritet påverkar elevers möjligheter att utveckla en positiv relation till sig själva och andra.
I Gudrun Svedberg och Lena Granstedts artikel Formeringen av ett ungt forskarutbildnings-ämne inom utbildningsvetenskap – 112 avhandlingar inom Pedagogiskt arbete riktas fokus mot utvecklingen inom det pedagogiska kunskapsområdet i form av inrättandet av forskarutbildningsämnet Pedagogiskt arbete år 2000. Genom att granska de 112 första avhandlingarna inom området bidrar deras artikel med kunskap om områdets etablering och utveckling.
I den efterföljande artikeln Bildningspraxis och didaktisk reflexivitet som antiskolkultur diskuterar Majsan Allelin möjligheter för ungdomar som bor socioekonomiskt missgynnade områden och som möter strukturella svårigheter i skolan att övervinna sin upplevda underordning genom frivilliga initiativ. I artikeln exemplifieras detta genom några ungdomars arbete med den lokala tidningen Life i Orten.
Eva Hesslow, Lisa Loenheim och Anita Norlund analyserar i sin artikel Lärares professionella behov så som de konstrueras av en inflytelserik kompetensutvecklingsaktör lärares professionella utveckling utifrån vad som erbjuds i en inflytelserik kompetensutvecklingsaktörs konferensprogram. Resultatet visar att fokus ligger på beteendeförändringar, något som författarna problematiserar i sin artikel.
Nästa artikel har titeln Interaktionsförutsättningar och skolframgång i en mång-kulturell lågstadieskola – En fallstudie om hur skolledning och pedagoger arbetar med styrd skolintegration. I den analyserar Anna Lund, Ali Osman och Stefan Lund en kommuns försök att hantera skolsegregationen negativa effekter genom att aktivt styra elevsammansättningen på sina skolor. Resultatet visar att en inkluderande skolkultur bidrar positivt till elevernas skolframgångar.
I den sista artikeln Målstyrning av den svenska skolan – en systematisk översikt studerar Maria Jarl, Magnus Hultén och Johan Samuelsson vad som karakteriserar forskningen om målstyrning av svensk skola och vilken kunskap forskningen har genererat. Deras resultat visar att forskningen om målstyrningens införande och betydelse för skolans styrning är knapphändig, särskilt vad gäller studier med ett uttalat förklaringsanspråk.
Numret av avslutas med notater från avgående respektive tillträdande tidskriftsredaktioner.
Vi önskar en trevlig läsning!
/Redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige