Detta årets sista nummer av Pedagogisk forskning i Sverige riktar strålkastarljuset mot vad som vad som egentligen är kärnan i lärares arbete. Vilka olika föreställningar finns det om vad lärare huvudsakligen ska ägna sig åt? Vilka olika uppfattningar finns det om undervisning, vad en sådan går ut på, kan organiseras och hur den kan utvecklas? Denna tematik behandlas olika i kontexter i de olika bidragen i detta nummer av Pedagogisk forskning i Sverige. Det nya numret kan läsas här.
I den första artikeln av Per Lindqvist, “Låt lärarna vara lärare” – idéer om lärararbete i det offentliga samtalet om lärarassistenter, får vi utifrån innehållsanalyser av medietexter olika synsätt om vad som bör ingå och inte ingå bland lärares arbetsuppgifter. Denna fråga har särskilt aktualiserats i förslagen om att införa lärarassistenter i skolan. Maria Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo, Gunilla Lindqvist belyser i sin artikel, Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse, hur undervisning förstås och ges innebörder i förskolan. Utifrån en forskningscirkel under två år blottlägger analyserna också spänningsförhållanden mellan innehåll och form, vad som är externt respektive internt definierat inom professionen. Johan Dahlbeck ger i sin essä, Berättelsens kraft – Om etiska samtal i utbildning, ett annat perspektiv på lärares uppdrag, nämligen att initiera etiska samtal med barn och unga om vad som kan vara ett gott liv, utan på förhand givna svar, här exemplifierat genom berättandet. I ett mer grundläggande perspektiv är kanske detta kärnan i att vara lärare, att väcka lusten hos de unga att söka ny kunskap som fångar en djupare uppmärksamhet och riktning åt lärandet.
Med detta nummer avslutar vi debatt 2020 om praktiknära forskning. Vi riktar ett stort tack till alla deltagare som bidragit till att belysa olika aspekter av hur lärares arbete kan vidareutvecklas med hjälp praktiknära forskning och olika former av forskningssamverkan. Tine Prøitz tar upp “det tredje rummet” mellan forskningens och praktikens värld som en ny viktig arena att märka ut. Karin Hermansson och Marie-Hélène Ahnborg pekar på olika språkbarriärer och andra gap som tar tid att överbrygga i en sådan samverkan. Lars Olsson och Anna Brunner Cederlund vid Forum för samverkan (FoSam) vid Uppsala universitet ser också det tredje rummet som en möjlig mötesplats och där samverkansavtal mellan huvudmän och lärosäten blir viktiga att utforma utifrån en ömsesidig förståelse mellan forskning och praktik. Även Maria Jarl och Magdalena Taube vid Göteborgs universitet tar upp organiserade partnerskap kopplat till lärarutbildningen som en plattform för en praktiknära forskning som stödjer lärares professionella utveckling. Ulf Blossing ser kärnan i den pågående ULF-satsningen som att ta fram hållbara samverkansmodeller som präglas av jämlika villkor mellan skola och akademi. Karin Rönnerman, Ingrid Carlgren och Elisabet Nihlfors summerar avslutningsvis hela årets debatt, pekar på viktiga skiljelinjer och viktiga lärdomar i den fortsatta utvecklingen av praktiknära forskning i Sverige.
Med detta nummer vill vi önska alla våra läsare en god jul och ett gott nytt år!
Redaktionen för Pedagogisk forskning i Sverige